the period of 1465-153 Persian illustrator. The most famous master of Persian painting, he is important both for the paintings he executed and for the wider influence of the style associated with his name. Evidently orphaned at a young age, Bihzad is said to have been raised and trained by MIRAK, a painter and calligrapher employed in Herat by Husayn Bayqara.  Related Paintings of Bihzad :. | Alexander or Sikandar annuls the magic of the malevolent idol at the entrance to the ocean | A dervish begs to be admitted in the mosque | Mahan s diabolic horse | Timur enthroned and holding the white kerchief of rule | A holy personage at the gate of a shrine consoles a son over his father-s death |
Related Artists:
Rubens Santoro
Italian, 1859-1942
Francisco Oller y Cestero
San Juan,Puerto Rico 1833-Santurce 1917 Puerto Rican painter. He studied from 1851 to 1853 at the Real Academia de Bellas Artes de San Fernando in Madrid under Federico de Madrazo y Kentz and in Paris from 1858 to 1863 under Thomas Couture and Charles Gleyre at the Ecole Imperiale et Speciale de Dessin and at the Academie Suisse. There he met Camille Pissarro, Paul Cezanne and Armand Guillaumin, who together with Couture and the work of Courbet influenced his work towards Realism and Impressionism.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.